Separationsångest till hundra procent

Efter alla dessa år av kärlek har jag nu bestämt mig för att göra mig av med mina favoritbyxor... Jag köpte dom 2004/2005 på Vero moda på A6 och idag,, 8 år senare inser jag att byxkärlek varar inte föralltid. 
Jag kommer aldrig glömma alla sömmar jag sytt, både sytt in, sytt upp och lagat hål, haft dom både till vardags och till fest och det ligger säkert ett halvt kilo ingnott textillim runt knäskålarna. Jag minns att det var många i skolan som hade just denna modellen byxa just då och att detta var bland dom första byxorna jag köpte för egna sparade pengar och jag tyckte dom var lite dyra (600:- haha) men var ändå tvungen att köpa dom. Jag minns också att jag inte hann ha på mig byxorna själv innan min storasyster snodde åt sig dom och använde som splitter nya och jag var så arg så arg men nu kan jag skratta lite åt detdär.
Nu är det som det är, byxorna är både förstora och för många hål i, så duger inte ens som kortbraller men oj oj vad det tar emot att slänga dessa byxor som jag haft så kul i but a woman's gotta do what a woman's gotta do. 
 
Samtidigt som jag stod vid garderoben idag o velade med byxorna fram och tillbaka tänkte jag på min vän Sara som jag vet också har svårt att göra sig av med vissa saker och ting. Så nu Sara, detta är riktat endast till dig: Nu när jag slängt mina 8åriga byxor, Vad skall DU slänga?
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0